Veckan som var

Veckan som gick bestod av barnvaktande, kvällsmöten
och ett fortsatt packande av saker.
Saker vi ärver efter mormor och morfar.

Igår pratade vi om det, jag och min yngsta syster,
när vi gick in i lägenheten.
Hur märkligt det känns att gå in där,
när dom inte är där.
Hur märkligt det är att dela upp saker,
när mormor fortfarande lever.
Men att jag vet att hon uppskattar att vi tar hand om det.
Det är det viktigaste.

Jag själv är besatt av böckerna...
Alla deras böcker dom samlat ihop,
Av de stora författarna.
Dom som skrev 
så att det slår an där inne i det varma.
Sådär så att man hamnar i andlösheten.

Min andra syster frågar:
- Det här är dina saker eller?
och nickar mot bordet som svämmar över av böcker.
Hennes tonfall som har ett stänk av snäll ironi i sig,
säger mig att det kanske är lite många.
Eftersom att hon vet att jag kanske inte har plats.
För ingen av dom är speciellt intresserad av just dom här böckerna.
Varje gång jag går dit tillkommer det nya verk i mina högar.




Och mitt i allt packande och bärande är hon,
den där Myran.
Som käkar godis bredvid sin bästa kompis.
Hon väger liksom upp de lite vemodiga tankarna.

Skrattar för mig själv,
när jag kommer på att hon, hennes lillebror och kusinerna,
en dag ska plocka ihop allt mitt.

Tänker att dom kan behöva ännu mera gamla mästerverk,
och lägger dit några böcker till.
För jag vill inte låta dom missa det stora i livet,
med litteratur från hela världen.

Det är väl kanske en ursäkt,
för att inte släppa taget,
om det som betytt så mycket
för dom två jag älskat och älskar så högt.

Men det känns också fint.
Att fylla mitt hem med röster från skrivandet.
Låta det svämma över lite,
av de där orden som skälver i en vacker bok.
Det räcker för mig.

Mjuk start på veckan till er / Kram Hannis




11 kommentarer:

Mamma C sa...

Det känns tungt när man behöver rensa upp bland saker som sina närmaste haft. Men man vill ju ha så många minnen som helst kvar. Vi har varit sådana som sparat från alla våra kära. Nu när vi själva skulle flytta märker man hur mycket grejer som vi haft. Så redan nu fick våra barn rota runt och kolla vad dom ville ha.
Kram mamma c

Mamma C sa...

Det känns tungt när man behöver rensa upp bland saker som sina närmaste haft. Men man vill ju ha så många minnen som helst kvar. Vi har varit sådana som sparat från alla våra kära. Nu när vi själva skulle flytta märker man hur mycket grejer som vi haft. Så redan nu fick våra barn rota runt och kolla vad dom ville ha.
Kram mamma c

Anna S sa...

Åh, det är svårt det där, att dela upp saker som tillhör en äldre släkting. Min Farfar (han dog för några år sedan) bad mig och syskonen plocka ut om det var något speciellt vi ville ha. Det kändes konstigt, som att ' ta frän honom'. Men han ville ge oss vissa saker han tänkte skulle passa. Jag har en liten gipsfigur, en liggande kvinna som jag frågade honom om jag kan ta då han var i farten och gav bort. Den står alltid i min köksvrå.
Gamla böcker är vackra och ofta som du säjer skrivna på ett värmande sätt. Bland oss var det mest yngsta system som tog hand om statarförfsttare och andra romaner och noveller.

Jag har börjat träna lite Tai Chi igen. Hemma framför datorn. Vingligt än så länge. :-) men det känns att det tränar upp styrka. Åtta minuter om gången kör jag nu.

Så roligt du skriver om bokhögen som växer och medför Ännu mer böcker att ta hand om sedan.

Var utan Internet här förra veckan. Hade grav abstinens av musik! Den betyder så mycket att ha omkring mig.
Fin dag till dig, hoppas du får tid att rå om dig denna veckan! Kram !

Marika sa...

Å de där vackra böckerna. Och så dina vackra tankar. Kram!

Anonym sa...

Ditt fina inlägg får mig att se att jag är omgiven av ting, som jag ärvt från kära människor som gått ur tiden. Tingen bär på minnen som de levandegör för mig och förs vidare i mina berättelser till mina barnbarn. De ger kontinuitet till livet då, nu och i framtiden.Jag kan inte rensa bort någonting som är vackert, funktionellt och bärare av levt liv. Min smak och mina värderingar har påverkats av dessa ting och säger något om vem jag är.Ditt inlägg får mig att inse att tingen inte är betydelselösa.
Varm kram från Gunilla

House and Garden by Bia sa...

Fint att ha minnen i form av böcker ;)
Tyckte inte om att flytta åt mina föräldrar och lämna mitt barndomshem för ett par år sedan. Visserligen finns mina föräldrar kvar, men det var tungt att hjälpa dom att flytta...lite minnen fick jag också med mej. Vill inte tänka på hur det kommer att bli en dag när dom inte finns längre...de är ju rätt gamla...
Fin dag till dej !!
Kram bia

Bakom dörr nr. 11 sa...

Fina minnen från dina när och kära.
Önskar dig en bra start på veckan.
Kram fina du !
Pia

Kia sa...

Du skulle behöva en STOR lägenhet att ha alla dina saker i. Eller en ateljé eller så. :)

I veckan blir det spännande. Ska para 2 honor. Årets första kullar!!
Ena blir en 50/50 alltså blandis och den ska bli himla spännande, tror de bli toksöta!!
Ha en toppen vecka!
Kram Kia

LÁrt de Vivre sa...

Det är skönt när man kan ta tillvara, föra arvet vidare, minnas, känna nostalgi och känna närhet. Själv sitter jag och letar bland gamla foton av mormor, morfar, farmor & farfar jag aldrig träffade och andra gamla stofiler till släktingar. Hoppas på en fin fotovägg av våra släktingar.

Sen är det härligt att veta att en dag som kommer mitt och deras arv gå lite längre i livet.

Njut och må gott

Kram Kajsa

Kia sa...

Hon var i chock, vi alla var i chock. Nu har hon 3 high lights på sin handbollslista. :)

Det blir en blandis. Fast det finns en ras som heter lejonhuvad dvärgvädur men det blir ingen sådan bara för att jag parar en lejonhuvad med en dvärgvädur fast den kom väl till så från början antar jag.
Blev ju så jäkla kallt igen och då är de inte så villiga. Få se om de får till något i veckan??

Kram Kia

Flower of Fame sa...

Sitter och småler. Klart att du ska ha böckerna. Det är ju du. Härligt att du är som du är. Sen måste det kännas svårt att välja och plocka i sakernär de kära ännu lever. Förstår ditt dilemma. Ha en mjuk fin kväll Kram Pernilla