Inget är ju hugget i sten tänker jag...

Jag drömmer om ett hus.
Det är samma hus som återkommer.
I sten, slitet och fönsterluckor som behöver skruvas åt.
Hela huset behöver väckas till liv igen.
Jobbar hårt med skruvdragare, hammare och vattenpass.
I drömmen.

I böcker om drömtydning står det slitna för otrivsel,
instängdhet, dåligt mående.
Fast min känsla säger mig inte det.
Kanske för att huset jag drömmer om finns på riktigt.
Och när jag stod där utanför så var känslan bara behaglig.
I ett land jag älskar, på en stunds eget äventyr.
Med solen i ryggen.

Sen är det ju också så att just slitenhet,
är det jag älskar mest.
Otrivsel känner jag aldrig i slitenhet.
Inte ens den själsliga slitenheten.

Det är som att slitenheten är kopplad till ärlighet.
Det här är vad du får.
Inget annat.

Älskar det.
Hos gamla hus med sneda fönsterluckor,
och förstås hos människor.
Den där ärligheten.
Inga roller som spelas för att vara behaglig.
Eller verka duktig.
Bara ärlighet.

Jag tänker på att till och med i drömtydningen,
blir jag irriterad på perfektion.
Att det trasiga alltid måste stå för något svårt.
Det gör mig arg.

Men så slår det mig att tolkningen är fri,
inget är hugget i sten tänker jag.
Och vänder på det.

Det trasiga och slitna,
 står förstås för det vackra i livet.
För det är ju det man kan förändra.
Utveckla, läka och lära sig av.
Det är ju där vackerheten finns.
I utmaningen.
Vad annars?
Det är klart att det är så.

Mjukhet och solsken.
Kram Hannis












11 kommentarer:

Kia sa...

Du får göra din egen tolkning av drömmen. Det slitna bär på en historia.

Vad säger drömtydning om spindlar?
Jag ser ibland spindlar som kommer ner från taket fast egentligen inte när jag sover utan strax innan. Mer som en synvilla. Tror jag läste eller om någon sa att om spindlarna kryper på en så ska man få pengar. Tyvärr hinner de inte så långt då jag flyger upp ur sängen....

Ha det toppen.
Kram Kia

Marika sa...

Det slitna.Det skeva. Att det när på ärlighet, det tänkte jag just. Kramar

Marika sa...

Det slitna.Det skeva. Att det när på ärlighet, det tänkte jag just. Kramar

Flower of Fame sa...

Jag ser det som vackert med mycket patina. Ett underbart hus. Spännande med tankar om ens drömmar. Klart man själv ska tro och tolka som man själv känner. Ha en fin dag Kram Pernilla

Anna S sa...

Det låter som en klok tolkning. Och en sån skön tanke, att inget är hugget i sten. För så är det ju.
Det där stenhuset är bara så fint. Vet du, jag har också en dröm, ganska gammal, tror jag hade den som barn också, om att bo i ett stenhus. Som ett litet slott, eller vattentorn.
Operfekt är grejen för mig också. Det slitna, som har spär av tidens tand.

Idag gassar solen på. Vilken somnar, på gott och ont.
Jag blir mer närvarande i kroppen då det är mycket varmt ute. Det kan bli jobbigt med känslor, men samtidigt ger det en chans att ta hand om sig.

Kram och mjukhet

Ida här och nu sa...

De ser fantastiskt ut! Förstår att du älskar de. Kram

annika sa...

Nej inget är hugget i sten! Gillar din tolkning och känner som du. Kram ❤️️

Mamma C sa...

Det slitna och skavanker på något. Är en historia i sig. Både för en sak och när det gäller oss människor.
Kram Mamma C

HWIT BLOGG sa...

Ja jag är inte heller mycket för det finpolerade...
Vackert och eftertänksamt skrivet Hannis.
Ha en solig dag!
Kram från Titti

Anna sa...

Det slitna har på något vis fått en ny acceptans och betydelse. Och speciellt om man kanske kan få reda på vilken historia som ligger bakom. Vackra bilder som alltid, Hannis! /Kram, Anna

Njut Av Livets Goda Ting sa...

Vet du... det förta jag tänkte på var Frankrike, det finns enormt många vackra men slitna stenhus där med snett hängande fönsterluckor... sen tänkte jag på Visby...
Jag vet inte om detta säger dig nåt men det var mina första tankar.

Hoppas allt är bra med dig och att du har en fin kväll.
Stor varm kram
Jessica